När vi hör ordet sorg tänker vi oftast på att det är någon
som har dött. Någon som försvunnit från oss. Någon som vi saknar i våra liv.
Någon som vi skulle göra mycket för att få tillbaka. Kanske att få säga allt
det där som inte blev sagt. Allt det där som inte hann klaras upp.

Det kan också vara så att vi förlorat en person genom
dödsfall där vi hann ta farväl, där allt blev sagt. Där saknaden finns hela
tiden, men där det inte finns något som känns ouppklarat.

Nu är det inte i första hand dödsfall jag tänker på när frågan ställs ”hur gör jag när jag förlorat någon eller något?”

Utan jag tänker på allt det som är viktigt för oss
och det som vi kan förlora. Vi kan förlora vår tillit till andra människor om
vi varit med om en mobbningssituation eller ett övergrepp av något slag. Vi kan
förlora vår livsglädje om vi har en anhörig som missbrukar. Vi kan förlora vår
arbetsglädje om vi varit med om en konflikt på vår arbetsplats. Vad händer med
oss om den person vi älskar och delar livet med lämnar oss? Om vi behöver
flytta och lämna en trygg hemmiljö? Om vi inte får träffa våra barn så ofta som
vi vill?

Det kan även vara så att vi upptäcker att våra föräldrar
inte gjort det jobb som en förälder ska göra. Nämligen att alltid finnas där
för sitt barn med kärlek och omtanke. Och det kan tänkas att vi upptäcker att
vi själva inte varit den förälder vi vill vara. Att bli sviken och att själv
svika.

Sedan kan vi ha brustna drömmar och förhoppningar som är grusade. Det som vi verkligen önskade skulle hända, det hände inte. Däremot hände det som vi inte ville skulle hända.

Ja listan kan göras hur lång som helst. Och allt det här gör
något med oss. Vi vet alla hur det känns i kroppen när vi tvingas vara med om
en förlust av något slag. Eller en livsförändring som vi inte själva valt.

Så…frågan som är bra att ställa till sig själv….hur gör jag när jag förlorat någon eller något som är viktigt för mig? Eller upptäcker att jag saknar något som jag aldrig haft?