Blog Image

hitta goda roten

Kurser startas fortlöpande

Sorgbearbetning Posted on Mon, September 29, 2014 14:28:41

Sorg är en normal och naturlig reaktion på en förlust av något slag eller slut på ett välkänt livsmönster. Det som oftast förknippas med sorg är dödsfall och separationer. Andra exempel på förluster som kan orsaka sorg är ovänskap och konflikter, övergrepp och mobbing, missbruk, att förlora ett husdjur eller att livet inte blev som man tänkt sig.

Det synsätt som samhället ger oss om hur vi förhåller oss till sorg är ofta inte till hjälp. Det finns många föreställningar och missuppfattningar som gör att vi inte vågar söka den hjälp vi behöver. Eller vi kanske inte vet var vi ska söka.

Vi får lära oss mycket om hur vi skaffar oss saker men väldigt lite om hur vi kan hantera förluster och livsförändringar.

Därför erbjuder jag kurs i sorgbearbetning/hantering av livets förluster.

Vi följer en metod, Programmet för Sorgbearbetning, som är ett pedagogiskt handlingsprogram för känslomässig läkning vid dödsfall, separationer och andra förluster. Metoden bygger på mer än 35 års beprövad erfarenhet kring vad som är till hjälp för människor i sorg, kris och livsförändringar och utvärderas löpande med god effekt.

Kursen jag inbjuder till riktar sig till dig som vill få tillgång till en metod för att långsiktigt och bestående bearbeta sorgen efter olika typer av förluster. Metoden fungerar utan motpartens medverkan och förlusten kan ligga nära eller långt tillbaka i tiden.

Effekten av kursen är bland annat återfunnen kommunikation, lättnad över att ha fått göra ett avslut och därmed kunna sluta älta samt känslan av försoning över det man varit med om. Dessutom tillgång till metoden för att kunna hantera framtida förluster.

Kursen genomförs i en trygg och tillåtande miljö med fullständig sekretess.

Välkommen att höra av dig till mig på 073-821 84 32 eller helena@hittagodaroten.se för ytterligare information.

Omdömen från kursdeltagare:

“Jag har alltid intresserat mig för sorgens väsen. När du erbjöd mig att delta i en pilotkurs så tackade jag ja,trots att jag var rädd. Det är jag glad över idag. Det var ett hårt jobb men belöningen och lättnaden var så stor. Visst fick jag utforska sorgens väsen, vad den är och inte är. Att bli medveten om myterna om sorg var så befriande. Men kanske var själva ramarna för lyssnande det viktigaste för mig. Att få ta del av andras berättelser och vara tillräcklig i att bara lyssna. Inte behöva härbärgera andras smärta eller lösa en annans situation. Bara lyssna. Och att bli lyssnad på”

Anna Sundström-Lindmark

“Mycket väl strukturerad utbildning. Fick möjlighet att sätta mig själv och min sorg i första rummet. Tycker om att teori och handling/praktik går hand i hand. Kursledaren har varit och är fantastiskt “rätt” för denna uppgift. Hon skapade förtroende, tillit och var en mycket god förebild under hela utbildningen.

Lena Öhlund

“Metoden håller från början till slut”

“Nytt sätt att hantera sorg, nu vet jag hur jag ska göra”

“Jag har fått hjälp att öppna ögonen för vad som är och vad som varit, utan att försköna något. Att se sanningen”

“Det som varit till hjälp för mig under kursen har varit att jag lärt mig att ta kontroll över effekterna av det som jag varit med om”

“Jag har accepterat att detta har hänt mig och lagt händelserna bakom mig, jag har inte gömt dem”

“Jag har fått redskap för att släppa taget om smärtan och ta farväl av den relation som jag bearbetat”

“Helena styrde upp kursen på ett varmt, professionellt och lugnt sätt. Jag kan varmt rekommendera Helena som kursledare och även själva kursen”

“Kursledaren väjer inte för svåra samtal utan är helt trygg med sin egen roll och med metoden”

“Det bästa jag varit med om!”



Avslut. Mellanrum. Ny början.

Sorgbearbetning Posted on Fri, July 04, 2014 15:45:39


Min vision med mitt arbete är att sorg ska
vara lika naturligt som glädje. Att det ska vara acceptabelt att visa sig ledsen när man förlorat något
betydelsefullt. Och att det ska vara tillåtet att få sörja på sitt eget sätt och
få ta den tid som sorgen behöver. Det är verkligen en stor utmaning! Inte minst
för mig själv, för allt börjar med oss själva eller hur?

När jag nu sammanfattar de senaste tio månaderna
överväldigas jag av en stor glädje. Det är 21 personer som valt att vara med på en kurs i sorgbearbetning, för att lära sig hantera livets förluster. Kvinnor i
åldern 19-57 år med alla möjliga yrken och livssituationer.

Det som är
intressant är att många har valt att bearbeta en relation till en
person som lever. Alltså en relation där det finns tankar och känslor som är outtalade och som behöver kommuniceras. Anledningen till
att kommunikationen inte kan äga rum kan vara att personen
finns kvar i livet, men inte är tillgänglig av olika anledningar. Eller personen kan naturligtvis vara död.

Det som varit gemensamt för kursdeltagarna är förluster och
viljan att göra något konstruktivt. Alltså att ta ett personligt ansvar
för sitt välmående och sin hälsa.

Utvärderingarna talar sitt tydliga språk. Helt plötsligt
infinner sig energi och handlingskraft. När känslomässigt bagage avlämnats kan
annat ta plats. Relationer förbättras och kommunikation återuppstår. En känsla
av lätthet infinner sig. Ny kunskap om hur ett sorgearbete går till ger en
trygghet inför kommande förluster, alltså vetskapen om att ha ett livsverktyg i
sin ryggsäck.

Och det som är fint är att det ger en möjlighet att
acceptera en ny livssituation. Att försonas med att en person som är
betydelsefull för mig har andra önskningar än mig och gör handlingar som inte
överensstämmer med mina egna värderingar.

Det kanske inte är helt lätt och det
kanske tar tid men när jag gör ett avslut, utan motpartens medverkan, kan jag
släppa taget om smärtan och leva vidare. Och jag kan försonas med det jag varit
med om och den jag är idag. Det är stort!

Tillbaka till utmaningen att sorg ska vara lika naturligt
som glädje. Min önskan och intention är att fortsätta med detta arbete
samtidigt som jag bearbetar mina egna förluster. Det har fungerat under dessa
tio månader och min absoluta övertygelse är att det kommer att fungera i
framtiden!

Nu håller jag på att göra ett avslut efter dessa månaders
arbete. Sedan tar mellanrum vid, tid för reflektion och vila och till
hösten är det en ny början.

Önskar dig, min läsare en skön och avkopplande sommar!

Fotografiet ovan är taget på en plats där jag har mina rötter.

Mina goda rötter i Västerbottens inland.



Att läka ett hjärta

Sorgbearbetning Posted on Fri, March 28, 2014 01:00:43

När jag fick Umeå Tidning i min hand för sex veckor sedan höll jag på
att sätta kaffet i vrångstrupen. På första sidan finns en bild på mig. Och det
må väl vara. Men under texten läser jag till min förskräckelse “hon läker
brustna hjärtan”. Jag förstår med all tydlighet att “hon” är
Helena Isaksson. Alltså jag. Läker jag hjärtan? Svaret är nej!

Låt mig fortsätta.

När jag blev tillfrågad om att låta mig bli intervjuad, svarade jag
omedelbart ja. Dels för att jag har det allra största förtroende för Anna
Sundström-Lindmark och dels för att jag vet att jag har något viktigt att
berätta. Något som är till hjälp för människor.

Det gensvar jag fått efter att artikeln publicerats bekräftar detta.
Människor har ringt mig. Människor har skickat mail. Människor som du och jag.

Jag har haft den stora förmånen att möta människor. Det som förenat
oss är att vi drabbats av olika förluster. För någon kan det vara att förlora
ett arbete med allt vad det innebär, för någon annan kan det vara en sjukdom
som gör att livet drastiskt förändras. Någon kanske har hamnat i konflikt med
en kollega och förlorat arbetsglädjen. Åter en annan förlorar ett tryggt
föräldraskap på grund av att kommunikationen med barnets/barnens andra förälder
har upphört. Det som kan hända vid en skilsmässa/separation.

Förlusten har många ansikten. Men känslan när vi förlorar något
viktigt, den känner vi igen. Och den kan orsakas av brustna drömmar och
förhoppningar, att det som vi önskade skulle hända inte hände och att det vi
inte ville skulle hända ändå inträffade. Att en betydelsefull person har
önskningar och gör val som inte stämmer överens med våra egna.

Så vad innebär det då att läka ett hjärta?

Jo det är att ta ett personligt ansvar för sitt liv och sitt
välmående. Det innebär att få ett avslut på relationer och händelser som är
tärande på olika sätt. För att kunna släppa taget och gå vidare. Det kan gälla
människor som är kvar i livet och människor som är döda.

Vi hittar ofta våra egna sätt att göra detta på. Och om någon vill ha
draghjälp att hantera en förlust och kunna göra ett avslut, så finns jag och tillhandahåller
ett livsverktyg som är väl beprövat under mer än 35 år. Som ständigt utvärderas
och som ger en god effekt.

Om någon frågar mig hur det fungerar så brukar jag säga att jag
tillhandahåller målarfärg, rollers och penslar men måla får du göra själv!
Eller bilden av en stormig sjö och en båt. Jag sitter med i båten som stöd men
ro det får du göra!

Det är att läka ett brustet hjärta. Och det är vi själva som gör
jobbet. Ingen annan.

Fotografiet ovan är taget på en plats där jag har mina rötter.
Mina goda rötter i Västerbottens inland.



Artikel i Umeå tidning

Sorgbearbetning Posted on Tue, March 11, 2014 15:22:19

Klicka på bilderna för att läsa artikeln.

TACK Umeå Tidning och Anna Sundström-Lindmark för ett fint reportage!



Hur hantera förluster?

Sorgbearbetning Posted on Mon, February 03, 2014 19:24:13

Vi
får lära oss mycket om hur vi skaffar oss saker. Vi kan söka på google, ringa
konsumentrådgivare och fråga vänner om råd. Kolla pris och kvalitet. En del av
oss bestämmer oss snabbt och andra vill fundera. Finns inget rätt eller fel, vi
får göra som vi vill. Tur!

Men
hur gör vi när vi förlorar något? Ja, det beror förstås på vad det är. Vi kan
börja leta, fråga på facebook om någon har sett något, vi kan polisanmäla eller
något annat klokt.

Men
hur gör vi om det är sådant som är svårare att greppa?

En
person som är viktig för oss försvinner. Kanske genom en konflikt, ett
förhållande spricker eller någon kanske dör. Vi får leva med brustna drömmar
och förhoppningar eftersom personen som skulle vara med i framtidsdrömmen inte
längre vill eller kan vandra vid vår sida.

Vi
förlorar något på jobbet. Kanske genom en omorganisation, byte av en
betydelsefull kollega eller vi förlorar en viktig position. Vi kanske är med om
att någon skadar oss, fysiskt eller mentalt och förlorar tilliten till
människor och livet.

Anledningen
till förlusten har många ansikten men jag tror att vi alla vet hur det känns.
Vi vet hur det känns för oss själva. Men hur det känns för någon annan, det kan
vi aldrig någonsin veta.

”Jag
vet hur det känns”

Det
är nog det tuffaste en människa som förlorat något viktigt får höra. Hur kan
någon veta hur det känns för just mig? Det kan ingen veta!

Eftersom
alla människor är unika, så är alla relationer unika och alla läkningsprocesser
unika. Det är ju häftigt och utmanande.

Hösten
som gick hade jag den stora förmånen att fundera en hel del på detta. Eftersom
jag har gjort mitt val, att utbilda mig i en metod som på ett kärleksfullt,
respektfullt och samtidigt väldigt konkret sätt hjälper människor att bearbeta
förluster.

Det
har varit mycket intressant och värdefullt att följa kursdeltagare under
hösten, både i grupp och individuellt. Utvärderingar, både vid kursens slut och
på återträffar bekräftar min egen erfarenhet. Relationer förbättras,
kommunikation återuppstår och energi att ta tag i olika saker infinner sig. En
känsla av lätthet gör att en svår situation går lättare att hantera.

Jobbiga
känslor finns naturligtvis fortfarande kvar, tillsammans med härliga känslor,
men med ett livsverktyg för att kunna hantera framtida förluster följer en
känsla av trygghet.

En
kursdeltagare uttryckte sig så här ”Metoden håller från början till slut”

När
jag läser utvärderingar ser jag att det är en mycket bra sammanfattning.
Tillsammans med tydliga ramar, tystnadslöften och en varm och tillåtande
atmosfär är det en oslagbar kombination.



Nya kurser och ny utbildning!

Sorgbearbetning Posted on Thu, November 28, 2013 12:07:31

När jag avslutade min pilotkurs i sorgbearbetning på Krenova i Umeå, var min tanke att utvärdera och reflektera innan nästa steg. Det blev inte som jag tänkt. Det blev mycket bättre!

I min hand hade jag mycket fina utvärderingar och berättelser om vad kursen betytt för deltagare. Hur relationer förbättrats och hur en lättnad och frihet infunnit sig. Hur mycket det betytt att någon velat lyssna och att själv få lyssna. Att metodens tydliga ramar inger trygghet och att gruppens stöd är ovärderligt. Att inse att vi alla är unika och möter förluster i livet på olika sätt.

Och sist men inte minst, att sorg är lika naturligt som glädje!

Som ringar på vattnet spreds berättelser och nya kursdeltagare hörde av sig. Nya kurser startades. Fyra veckor efter pilotkursens slut möttes vi igen och åter delade vi våra berättelser. Osynliga, starka och kärleksfulla band har knutits. Så häftigt!!

Allt detta har bekräftat min egen upplevelse av denna konkreta och kärleksfulla metod för att läka ett brustet hjärta. Det är ett handlingsprogram som ger effekt på olika typer av förluster och som är väl beprövat och utvärderat. Därför vill jag fortsätta! Jag kommer att vara med på ytterligare utbildning på Svenska Institutet för Sorgbearbetning, www.sorg.se och jämsides med detta använder jag metoden för att bearbeta mina egna förluster. För vem vill ta dykarcertifikat med någon som inte själv har kompetensen??

Ser med glädje och tillförsikt mot framtiden!

Så…hör av dig till mig om du vill veta mer.

Kram
Helena



Pilotkurs avslutad!

Sorgbearbetning Posted on Wed, October 16, 2013 12:35:46

Nu är pilotkurs i sorgbearbetning avslutad.

Vi har lyssnat på varandras berättelser med intentionen att vara “ett hjärta med öron- utan mun” Lyssnat utan att avbryta, analysera, döma eller kritisera.

Vi har avgett tystnadslöfte.

Vi har delat, blivit berörda, gråtit, skrattat, talat, varit tysta, hållit om, hållit ut. Fikat:)

Nu tar utvärdering, reflektion och framtida tankar vid.

Stort!

“Sorg är känslomässig inte intellektuell”

“Sorg handlar om brustna hjärtan och inte om trasiga hjärnor”



Hitta goda roten

Sorgbearbetning Posted on Mon, September 16, 2013 12:17:20


Hitta goda roten, vad innebär det?
Se möjligheter i stället för problem? Se det som är gott istället för det som är dåligt?
Söka sina rötter? Äta rotfrukter? Bli motiverad?

Jag vill säga JA till allt detta!

Men…ibland i livet räcker det inte att “tänka positivt”. Det räcker inte att “rycka upp sig”. Det behövs något mer. Det är min egen personliga erfarenhet.

Därför har jag utbildat mig till handledare i sorgbearbetning och har tillgång till en metod för känslomässig läkning efter olika typer av sorg/förluster. Vi utforskar hur våra förluster påverkar vårt liv och kommunicerar det vi varit med om. Sedan genomför vi handlingar för att bearbeta vår sorg. Det ger oss ett avslut och möjlighet att få tillbaka vår ursprungliga livs energi. Vi kan gå vidare i livet.

Är dessutom vidareutbildad inom lösningsfokuserat förhållningssätt. Vi söker efter lösningar istället för problem och ser framtiden istället för att titta bakåt i tiden.

När sorg är bearbetad och när vi lämnat ifrån oss känslomässigt bagage, får vi en klarare blick. Vi upptäcker möjligheter som vi tidigare inte såg och vi får tillgång till alla positiva minnen. Vi går med lättare steg mot framtiden.

Vi har hittat den goda roten. Det är häftigt!



« PreviousNext »